Det var med sorg i hjärtat som Ronja och jag med gemensamma krafter förra veckan, tog ner den stora rosen som i säkerligen i 35 år (om inte mer), växt sig riktigt hög uppefter vårt gamla hus.                                                              Men tyvärr var det tvunget.                                                       Den var nu så hög att den växt sig en bit upp på taket. Snurrat sig runt både stuprör och hängränna.                         Förra stormen lät det som den skulle dra ner både stuprör, hängränna och vägg.                                                                              

Det är jättemycket som ska fixas till 1 maj då årets utställning slår upp portarna i Skulpturpark Ouroboros. Inte ”bara” trädgården utan även, podier, reklam, texter…och all annan logistik för att få till en riktigt fin utställning.                                                                                      

Jag har just suttit å skrivit ut och laminerat alla texterna som ska vara på informations-podierna för årets skulpturer.                                               Det är lika spännande varje år att läsa dem och sedan försöka föreställa sig hur skulpturerna

kommer att se ut som konstnärerna kommer hit med veckan innan 1 maj.